Fråga 8c: Hur hemmastadd känner du dig i ditt kvarter/din stadsdel?

IMG_3343Jag kan inte namnet på gatorna. Känner inte till vilka vägar som är genvägar eller senvägar. Har inget stamfik eller någon stampub. Blir inte igenkänd på ICA. Jag har helt enkelt inte bott i mitt område tillräckligt länge.

I torsdags kväll gick jag förbi ett café med livemusik. Det var skön stämning, folk som hängde på gatan med kaffemuggar och folköl. Jag stannade till, lyssnade på tre låtar. Hade kunnat stanna längre, men det kändes som om jag var en besökare, en betraktare. Turist till och med. Vilket i och för sig är en ganska skön känsla som jag borde njuta av så länge den varar.

De flesta av Svenglish-deltagarna kände sig mer hemma i sina städer i allmänhet än i sina stadsdelar i synnerhet. Men det fanns några undantag. En Malmöbo, till exempel, sa att Möllan (Möllevångstorget med omnejd) var mer hemma än Malmö i stort. Och i Brighton var det ett par personer som kände sig extra hemma i Hanover-området. Kanske är det lättare att känna sig hemma i ett kvarter som har en specifik karaktär eller så beror det bara på hur länge man har bott där. Eller om ens kompisar bor i samma område.

Många nämnde grannar. De som hade bra kontakt med grannarna – eller åtminstone hejade på dem – kände sig mer hemmastadda i sitt kvarter. Jag hade fått för mig att det var bättre grannsämja i England, att folk bjuder på te och småpratar mer, men genom att bo hos de svenska projektdeltagarna insåg jag att det inte är någon större skillnad i Sverige. Det beror mest på var och hur man bor. Om man bor i villa i ett litet samhälle är det ju lättare till hands att prata med grannen än om man bor i ett hyreshus i en storstad.

Den här studien är inte på något sätt vetenskaplig, svaren är baserade på intervjuer med 15 personer i England och 15 personer i Sverige, i åldrarna 22-59 år. Håll utkik efter nästa fråga: Hur hemmastadd känner du dig i din bostad?

IN ENGLISH

Fråga 7: Hur hamnade du där du bor nu?

IMG_3040Det här är utsikten från Vinden där jag bor just nu. Hur hamnade jag här? Vill ni ha den korta eller långa versionen?

Fråga 7 var ingen enkel fråga. Ibland var jag tvungen att begränsa den. Från land till stad till bostad. Det skulle ta upp alltför mycket utrymme att publicera alla svar, dessutom skulle det vara svårt för projektpersonerna att behålla sin anonymitet. Men förvånansvärt många hade hamnat i sin nuvarande stad eller bostad på grund av kärleken.  Antingen hade folk flyttat till sin partner, flyttat ihop med en partner eller velat komma ifrån en partner. Studier var den näst mest populära anledningen eller kombination av studier och partner. Andra anledningar var jobb, pengar, hemlängtan, naturlängtan och en en vilja att ”ha sitt eget”.

Igår ändrade jag motvilligt ”current location” på Facebook från Brighton till Göteborg. Jag har fortfarande svårt att acceptera att jag faktiskt inte bor i England just nu. Det är inte så att jag har tagit ett avgörande beslut, men fram till nyår ska jag i alla fall bo i Sverige. Hur hamnade jag här då?

Kort version: 30-årskris
Lång version: Jag genomförde ett projekt som gick ut på att jag bodde hos 30 olika personer (15 i England och 15 i Sverige) under 30 veckor och ställde 30 frågor till varje person i hopp om att jag skulle komma underfund med vad jag ville göra med mitt eget liv. Vad jag kom underfund med var bland annat att jag ville prova att plugga. Och när man bara vill prova kan det vara bra att det är gratis. (I England kostar det  upp till 90 000 kronor per år numera.) Av de städer jag besökte i Sverige tyckte jag bäst om Umeå och Göteborg. Att det blev det senare berodde främst på läget. Närmare hem. Både till Brighton och Smålands skogar. Och att det blev just Vinden är privat.

Den här studien är inte på något sätt vetenskaplig, svaren är baserade på intervjuer med 15 personer i England och 15 personer i Sverige, i åldrarna 22-59 år. Håll utkik efter nästa fråga: Hur hemmastadd känner du dig i ditt land/stad/stadsdel/bostad?

IN ENGLISH