Nu var det 2014

IMG_4454Fyrverkerier och champagne, middag och fest med vänner. Jag tror inte att svenskt och engelskt nyårsfirande skiljer sig särskilt mycket åt. Förr sköt folk in året med kanon, något som förekom i både Sverige och England.

Vegansk kavringtårta

Många skapar sina egna traditioner. De senaste åren har jag och mina kompisar ätit vegansk kavringtårta och i år fick jag äran att dekorera med tångrom. Vi hade varken fyrverkerier eller champagne, däremot sköt grannarna hej vilt och vi skålade i Asti Cinzano. En del äldre, i alla fall min farmor och mormor brukade äta julmat på nyårsafton.

Man eller kvinna, äpple eller pomelo

Jag har läst en del om svensk folktro och fick veta att årets första besökare var viktig. Om det var en kvinna betydde det otur, om det var en man betydde det tur … Och det var bra att gå upp tidigt och äta ett äpple på nyårsdagen för att få ett hälsosamt år. Vi gick upp sent och åt pomelo. En frukt jag aldrig tidigare stött på. Min pappa trodde att det var en melon och jag trodde att det var en grapefrukt innan min mer kultiverade kompis berättade att det var en pomelo.

Så var det med det. Nytt år, nya tag. Jag kommer fortsätta gå igenom svaren på de 30 frågorna här på bloggen i väntan på att Svenglish-boken ska komma ut. Gott nytt år alla läsare!

IN ENGLISH

Annonser

Svenglish – Ett år senare

På onsdag fyller jag 31 och då har det gått ett år sen jag påbörjade min Svengelska resa med start i Brighton. Det har varit det mest händelserika och minnesvärda året i mitt liv. Att bo hos 30 olika personer under 30 veckors tid har fått mig att inse att … Inget liv är perfekt. Alla människor har problem. Vissa små, vissa större. Men alla gör så gott de kan. Många vill ha förändring. Andra är ganska nöjda.

”People often talk about being scared of change
But for me I’m more afraid of things staying the same
Cause the game is never won by standing in any one place for too long.
– Nick Cave, ”Jesus of the Moon” 

Mitt personliga mål med Svenglish-projektet var att bestämma mig för om jag ville bo i England eller Sverige. Ganska snart insåg jag att mitt beslut inte behöver vara så svart-vitt. Jag är en person som är beroende av förändring. Men kanske det kommer att ändras det också. Kanske jag faktiskt vill leva ett visst liv i ett visst land om jag hittar rätt liv. Jag har inte hittat rätt än.

Den här veckan är jag på besök i Brighton & Hove. Det känns lite sorgset. Som att återse ett ex man fortfarande har känslor för, men inte kan vara med av olika anledningar. Kanske i framtiden. Bara inte just nu. Just nu har jag inget riktigt liv att komma tillbaka till. Jag lever i en bubbla. Bor tillfälligt i mina föräldrars källare i min hemstad och skriver skriver skriver. Första utkastet av Svenglish-boken är klart. Jag har en plan för hösten. Lever ett halvår i taget. Som jag alltid har gjort.

Jag gillar fortfarande Nick Cave. Han har kommit ut med en ny skiva. Han bor i Brighton. Jag såg hans bil häromdan.

Gott Nytt År! – 2013 är ännu orört

1 januari var jag för trött för att tänka, men 2 januari tänkte jag desto mer
och grät större delen av dagen, grät för att Svenglish var över.
På grund av projektet så var 2012 mitt mest struktruerade år sen jag gick i skolan.
Jag visste var jag skulle vara varje vecka och dessutom var jag i händerna på den personen jag bodde hos och behövde inte ta så många beslut eftersom jag levde någon annans liv.
Nu är det 2013 och här sitter jag helt själv utan planer. Nej, det var en överdrift.
Jag vet ju vad jag ska göra. Jag ska skriva Svenglish-boken, baserat på mitt projekt och medan jag skriver hoppas jag att det ska klarna vad jag ska göra med mitt liv framöver. Jag vet att jag vill skriva och jag vet att jag vill studera men jag vet inte vad och var jag vill studera. Fortfarande står jag med ena foten i de småländska skogarna och den andra foten på stranden i Brighton&Hove.
En del av Svenglish-projektet gick ut på att jag ställde 30 frågor till varje person jag bodde hos i hopp om att deras 30 olika (men ibland väldigt lika!) svar på varje fråga skulle hjälpa mig att se mitt liv i nytt ljus. Min plan för bloggen det här året är att diskutera en fråga per vecka och publicera några av svaren (anonymt förstås!). Så håll utkik efter första frågan: Vad skulle du sakna med England/Sverige om du bodde utomlands?
 

P.S. Tårtan på bilden är en vegansk tångromtårta med kavringsbas som nu är en nyårstradition bland mina vänner, bakad med kärlek av ”storasyster”.