Fråga 15: Vad har du för relation till din familj?

IMG_6529

Nyfiken på föräldrarna

Jag älskar att träffa mina kompisars föräldrar. Med det menar jag inte att jag vill umgås med dem; jag är mest nyfiken på vilka de är. Ibland känns det som om jag inte känner och förstår en person på ett djupare plan förrän jag träffat hens föräldrar. Det är som om något faller på plats. Förhållandet är också omvänt. Jag tycker inte att någon känner mig förrän den personen har träffat min familj.

Fly föräldrarna

Däremot tyckte jag att det var jätteskönt att flytta ifrån Nässjö efter gymnasiet och träffa folk som inte hade en aning om vilka mina föräldrar var. Jag ville slå mig fri och inte associeras med det trygga villalivet. Och själv vill jag verkligen inte döma någon efter hens föräldrar men när jag känt en kompis under en längre tid tycker jag att det är spännande att få träffa den personens familj. Hur vi än gör är vi oerhört präglade av våra familjeförhållanden.

Olika uppträdanden beroende på situation

Under Svenglish-projektet fick jag chansen att träffa några av deltagarnas föräldrar eller syskon. Ibland stämde inte bilden alls med var jag fick berättat för mig. Någon som utpekades som elak visade sig vara jättetrevlig, men det bevisar bara att personer kan uppträda på olika sätt beroende på vem de umgås med.

Pliktskyldiga besök

Bland svenskarna hade 12 av 15 kontakt med sina föräldrar varje vecka. Vissa pratade varje dag, andra gjorde pliktskyldiga besök en gång i veckan. Bland de jag bodde hos i England var det bara 5 av 15 som hade kontakt med sina föräldrar vecka, men det berodde mest på att 6 av 15 hade föräldrar som inte bodde i samma land eller inte längre var i livet. (Med kontakt menar jag röstsamtal eller fysisk träff; jag har inte tagit hänsyn till övrig kontakt via internet eftersom det är tveksamt om ett ”gilla” på Facebook kan räknas som kontakt.)

Bättre relationer med kompisar

Vad som är intressant är att en del personer som pratade med sina föräldrar flera gånger i veckan inte upplevde att de hade en nära relation till dem medan några som pratade med sin familj mer sällan beskrev relationen som mycket bra. Det fanns också de som helt hade brutit kontakten med en förälder eller ett syskon. Flera nämnde även att de hade bättre och djupare relationer med sina kompisar. (Jag har bortsett från kärlekspartners i den här frågan.)

”The bond that links your true family is not one of blood, but of respect and joy in reach other’s life. Rarely do members of one family grow up under the same roof.”

– Richard Bach

Den här studien är inte på något sätt vetenskaplig, svaren är baserade på intervjuer med 15 personer i England och 15 personer i Sverige, i åldrarna 22-59 år. Håll utkik efter nästa fråga: Vad har du för syn på relationer, sex och giftemål?

 IN ENGLISH

World Toilet Day – heltäckningsmattan på engelska toaletter

BildJag hade ingen aning om att det var World Toilet Day när jag gjorde en ”författarföreställning” på mitt gamla gymnasium i tisdags. Jag pratade bland annat om Svenglish-projektet och hur det var att resa runt och bo hos 15 personer i England och 15 personer i Sverige.

Det är en överdrift att det finns heltäckningsmatta på alla engelska toaletter. Ingen av de 15 personer jag bodde hos hade heltäckande matta i badrummet. (Däremot har jag tidigare bott på flera ställen i England där det funnits heltäckningsmatta på toan och jag har till och med sett heltäckningsmatta på en pubtoa!)

Läs mer om min författarföreställning här.

IN ENGLISH

Fråga 14: Vilket är ditt första barndomsminne?

IMG_1225Traumatiska minnen

10 av 15 personer i Sverige nämnde något mer eller mindre traumatiskt bland sina första minnen (alltifrån ett dödsfall till att bajsa på sig) men bara 4 av 15 personer i England delade med sig av traumatiska minnen.

Jag har ingen aning om vad det här beror på. Om jag hade haft med 30 helt andra människor i Svenglish-projektet kanske resultatet hade blivit tvärtom. Att svenskarna nämnde så många traumatiska grejer kanske berodde på att de kände sig mer förtroliga med mig eftersom vi pratade samma språk och växte upp i samma land.

Minnen från barnvagnen

Vad som förvånade mig var att ett tre personer (två  i Sverige, en i England) nämnde mycket tidiga minnen.

”Jag sitter i barnvagnen och får smaka godis för första gången och tänkte att ‘det här ska jag minnas’. Det var första gången jag kunde tänka så, jag måste varit 2-3 år. Jag har kommit ihåg hela livet att det här ska jag komma ihåg.”

”Mitt 2-årskalas. Jag tittar ut genom fönstret och ser farfar komma.”

”Jag låg i barnvagnen och pappa sjöng Batman-sången.”

Åldersfixering

Själv minns jag knappt ingenting före sex års ålder. Det är som om mitt liv startade när jag började lekis och det som hände innan det fanns inte riktigt. Jag hade en teori om att folk i England hade tidigare minnen eftersom de börjar skolan tidigare, men den teorin höll inte riktigt. Det var flera i Sverige som hade minnen från dagis till exempel. Däremot hade svenskarna mer koll på hur gamla de var när vissa saker inträffade.

Jag vet inte om folk är mer åldersfixerade i Sverige, men ibland verkar det så. I alla fall när man läser löpsedlar och det står ”29-årig kvinna” eller ”36-årig man” drabbades av det och det. I England är det, som jag upplevt det, inte lika vanligt att ålder får ett uppförstorat fokus i media.

Diffusa och detaljrika minnen

Många skrivövningar, på skrivarutbildningar och i böcker, går ut på att man ska beskriva sitt första barndomsminne. (Och ibland spetsa till det eller ljuga.) Svenglish-deltagarna återgav både diffusa och detaljrika minnen som inspirerade mig:

”Ljussken som rörde sig i taket”

”Åt tandkräm och tittade på King Kong på en svartvit TV.”

Mitt första minne

Lustigt nog minns jag en tant som besökte min dagmamma och berättade att hon haft sönder en kopp och sa att det är tråkigt att man bara minns de tråkiga sakerna … Men då var jag nog sju-åtta år. Mitt första minne är att jag leker med en vinröd portmonnä med dragkedja och att det ligger tjocka gula och röda färgkritor inuti och att jag befinner mig på en altan. Hur jag återfann portmonnän (bilden) får ni läsa om i boken när den nu kommer ut …

Den här studien är inte på något sätt vetenskaplig, svaren är baserade på intervjuer med 15 personer i England och 15 personer i Sverige, i åldrarna 22-59 år. Håll utkik efter nästa fråga: Vad har du för relation till din familj? (Jag har valt att inte redovisa fråga 14b: ”Hur var din barndom?” eftersom deltagarna gav antigen alltför generella eller alltför privata svar.)

IN ENGLISH