Fråga 13b: Hur annorlunda är ditt liv nu jämfört med hur du skulle vilja leva?

IMG_4003MER TID

”Att inte behöva jobba så mycket som man gör.”

”Skulle vilja ha mer tid att vara kreativ.”

”Skulle vilja ha mycket mer lugn, harmoni/…/skulle önska att större del av min tid gick till musiken.”

”Skulle vilja ha mer ledig tid, ägna barnen mer tid och mig själv mer tid.”

”Jag skulle behöva mer tid; jag har inte avslutat det jag vill avsluta i slutet av varje dag och det är frustrerande.”

Jag skulle kunna rabbla upp ännu fler exempel. På en önskan om mer tid. Att skapa, skriva, vara kreativ. Men också mer tid med familjen och barnen, mer tid att bara vara och jobba mindre. Ungefär hälften av Svenglish-deltagarna, något fler i Sverige än i England uttryckte att de ville ha mer tid när jag frågade hur annorlunda deras liv var jämfört med det liv de skulle vilja leva. Tre personer nämnde även mer pengar.

ETT URVAL AV ÖVRIGA SVAR:

”Jag skulle vilja ta mina vänner från hela världen och sätta dem på samma ställe, då skulle jag va nöjd.”

”Det enda jag kan sakna ibland är att ha nån att dela livet med.”

”Det får vi nog ta efter lite vin tror jag.”

”Jag skulle nog vilja ha ett förhållande men får skylla mig själv att jag inte jobbar så mycket på det.”

”Det vill jag inte tänka på, då blir jag bara frustrerad.”

”Jag kanske är halvvägs där. Jag tar små steg mot mitt mål, men är inte lika självsäker som jag skulle kunna vara.”

”Jag skulle vilja ha fler nära vänner i min vardag”.

”Jag skulle vilja ha ett liv som inte inkluderade ångest, panikattacker och oro över ett nytt sammanbrott”.

”Det är inte så annorlunda förutom att jag skulle vilja ha en man och barn.”

”Jag är nöjd, men samtidigt har jag en underliggande känsla av att jag vill leva närmare naturen.”

BASINKOMST (MEDBORGARLÖN)

Fem personer totalt uttryckte spontant att de levde det liv de ville leva och hade inte så mycket att tillägga. Längtan efter nära relationer, vilket syns på svaren ovan, var en önskan hos många. Men annars var det alltså TID som folk främst saknade. Jag har intresserat mig en del för frågan om Basinkomst (Medborgarlön) vilket skulle kunna förändra samhället på så sätt att folk jobbar mindre, har mer tid och mår bättre. Här kan du läsa mer. Och här kan du skriva på en lista om du vill att EU ska ta upp frågan.

Den här studien är inte på något sätt vetenskaplig, svaren är baserade på intervjuer med 15 personer i England och 15 personer i Sverige, i åldrarna 22-59 år. Håll utkik efter nästa fråga: Vilket är ditt tidigaste barndomsminne?

IN ENGLISH

Annonser

Fråga 13a: Hur annorlunda är ditt liv nu jämfört med hur du trodde att det skulle bli när du var yngre?

IMG_3909

Vad jag trodde …

När jag var tonåring trodde jag att jag skulle ha ett ”tråkigt, stabilt liv” när jag var 30. Att jag skulle bo i Jönköping i en bostadsrätt med någon sambo och kanske jobba på lokaltidning. Men egentligen ville jag något annat som jag hade svårt att formulera.

Ett slags ”rock ‘n’ roll-liv” (som en metafor för äventyr, fest, resor, romanser, skrivande och konstnärliga upptåg). Och jag upplevde väldigt mycket ”rock ‘n’ roll” mellan 20 och 30 även om det var mer poesi än rock. Jag hade aldrig kunnat gissa att jag skulle hålla på med Poetry Slam; jag visste inte ens vad det var när jag var tonåring. Jag hade inte heller trott att jag skulle bo i England i så många år. Eller att min första roman skulle få pris för årets bästa ungdomsdebut. Men sen kom 30-årskrisen som resulterade i Svenglish-projektet.

Visst det är kul med rock ‘n’ roll men jag längtade ändå efter ett något mer stabilt liv än det liv jag levde när jag närmade mig 30-årsdagen. Jag var trött på att vara inneboende i kalla engelska rum, att flytta hit och dit, ströjobba, dricka för mycket öl, strula runt och befinna mig långt bort från min familj och bästbästa vänner.

Nu har jag ett hyreskontrakt i Göteborg och pluggar etnologi. Det låter inte särskilt rock ‘n’ roll. Men det viktigaste i mitt liv är fortfarande skrivandet. Romanerna. Poesin. Uppträdandet. Och så har jag börjat blogga för en lokal tidning. Emellanåt händer det ”rock ‘n’ rolliga saker” (senast i samband med ett poesigig i Gävle!), men vodkaflaskan som jag fick i present av en engelsman i september står fortfarande orörd. Det hade aldrig hänt för tio år sen.

Louise-Swinglish-Flag smallVad Svenglish-deltagarna-trodde …

Ungefär hälften i Sverige och något fler i England uttryckte att deras liv var ganska eller väldigt annorlunda mot det liv de hade tänkt sig som yngre. De flesta, särskilt i England, hade det bättre än vad de förväntat sig, men några få hade förutspått att de skulle vara mer framgångsrika inom sina jobb.

Sex personer (alla över 30) hade trott att de skulle vara föräldrar vid det här laget. Men det var även två personer (också över 30) som var förvånade över att de blivit föräldrar överhuvudtaget.

Fem personer hade inte tänkt så mycket på framtiden när de var yngre och hade inget att jämföra med. En deltagare uttryckte det så här: ”När jag var tonåring trodde jag att jag skulle dö när jag var 27, allt efter det blir nån slags konstig bonus som jag aldrig räknat med.”

Sju personer antydde att de alltid levt efter sina ideal även om deras liv rent konkret blivit annorlunda jämfört med vad de hade trott. En person sa följande: ”Jag har fått mitt liv till det jag ville att det skulle va även om jag inte kunde uttrycka vad jag ville.”

Det är intressant att notera att det i några fall (mitt eget till exempel) finns en skillnad mellan hur folk trodde att det skulle bli och hur de ville/drömde om att det skulle bli.

Den här studien är inte på något sätt vetenskaplig, svaren är baserade på intervjuer med 15 personer i England och 15 personer i Sverige, i åldrarna 22-59 år. Håll utkik efter nästa fråga: Hur annorlunda är ditt liv nu jämfört med hur du skulle vilja leva?

IN ENGLISH

Svensk tågetikett

IMG_3910Jag bokade medvetet ”tyst avdelning” sist jag åkte tåg för att jag ville läsa i lugn och ro. Allt var frid och fröjd tills en tjej som pratade i mobil klev på och satte sig nära mig. Jag tänkte att hon slutar väl snart babbla, men det gjorde hon inte. Folk skruvade på sig och himlade med ögonen. Ingen sa något.

Till slut blev jag mer irriterad på att folk inte sa något än på mobilpratandet i sig. Det var alltså mer störande att se hur passiva och försiktiga mina medresenärer var trots att de uppenbart ogillade läget. Jag tog ett djupt andetag och frågade tjejen om hon visste att hon befann sig i en tyst avdelning. Det visste hon inte och avslutade därmed samtalet. Ingen av de andra medresenärerna gav mig någon som helst uppskattning för att jag vågade säga ifrån. Tillbaka till tystnaden.

I vanliga fall är jag också en av de passiva så jag är väldigt stolt över att jag vågade ta ton. Jag vill dock inte påstå att det bara är svenskar som håller käft istället för att ingripa. Det kunde säkert ha hänt i England också, men där är det inte lika vanligt med tysta avdelningar.

IN ENGLISH

Fråga 12: Var ser du dig själv om ett, fem och tio år?

IMG_3860”Vad gör du om ett, fem eller tio år?” är en fråga som kändisar ofta tvingas svara på i intervjuer. Många av Svenglish-deltagarna tyckte att det var ganska jobbigt att titta i kristallkulan … (”Det blir ändå inte som man tänkt sig”.) Jag kunde inte se några större skillnader på framtidssyn i England och Sverige så jag har klumpat ihop svaren.

Vad som är intressant att notera är att 9 av de 30 personer jag bodde hos har flyttat (eller är på gång att göra det) sen jag bodde hos dem förra året! Kanske var det jag som satte något i rörelse …

Om ett år

16 av 30 personer trodde att de skulle leva ungefär som de gör nu. Majoriteten trodde dock att de hade utvecklats mer inom jobbet och de flesta som sysslade med kreativa grejer hoppades att de skulle ha ett manus/en skiva/annat färdigt.

6 av 30 personer trodde att de skulle ha flyttat. Antingen till ett eget ställe eller flyttat ihop med någon.

2 av 30 personer hoppades att de skulle vara i färd med att bilda familj.

3 av 30 personer hoppades att de skulle ha hittat en partner.

Om fem år

De flesta ville bara ha ”mer och bättre” av samma liv. Tjäna mer pengar och jobba mer med vad de verkligen ville istället för att bara förvärvsarbeta. Få mer erkännande för det de gör. Någon hoppades på ett mer internationellt liv. Resa mer.Några nämnde köpa hus. Ett par nämnde barn eller ”fler barn”.

Om tio år

”Då kanske jag är död”.

”Om jag inte är utbränd och sjukskriven har jag fortsatt inom x och y och specialiserat mig inom nånting.”

”Då har jag varit gift och är skild”.

Det var inte alla som kom med ”mörka” svar. Många nämnde åter igen kärleksrelationer och barn och utveckling inom det de brinner för. En person tänkte inte alls på sig själv utan pratade bara om vart världen var på väg: ”Antingen är civilisationen borta eller så har vi en helt ny värld”.

9 av 30 nämnde att de ville bo i hus och 7 av de 9 ville bo på landet antingen med sin familj eller i ett kollektiv.

6 av 30 trodde att de kanske skulle bo eller arbeta utomlands eller åtminstone ha semesterbostad utomlands.

5 av 30 personer hoppades och trodde att de skulle vara mer självsäkra eller mer trygga i sig själva.

Mina framtidsvisioner

Om ett år finns min Svenglish-bok ute i handeln, min engelska roman är också är på god väg, jag studerar nånting typ litteraturvetenskap, psykologi eller antropologi och jag håller på med estradpoesi.

Om fem år jobbar jag med flera skrivrelaterade projekt, gärna internationellt på något vis och jag är kär och galen på ett bra sätt.

Om tio år skrattar jag åt den person jag är idag. Och bor det gör jag. Nära natur.

Den här studien är inte på något sätt vetenskaplig, svaren är baserade på intervjuer med 15 personer i England och 15 personer i Sverige, i åldrarna 22-59 år. Håll utkik efter nästa fråga: Hur annorlunda är ditt liv nu jämfört med hur du trodde att det skulle bli när du var yngre?

IN ENGLISH